1512-2012 Nafarroaren konkista
Gertu dago armada gaztelar eta aragoarrek Nafarroako Erreinua konkistatu zuteneko bostehungarren urtemuga. Espainia zabalkunde garaia bizitzen ari zen lurraldeari zegokiola. 1512ko uztail hartan, haien Armadak Nafarroaren bihotza inbaditu zuten, mende batzuk lehenago bere mendebaldeko lurraldeekin egin zuten bezala. Gertakari horien ondorioz, Herri oso batek galduko zuen bere subiranotasuna.
Nafarroa herri askea zen; herri txikia, baina Pirinioetako bi aldeetan estrategikoki kokatua; Gaztela eta bere hedatze nahia sortu baino askoz lehenago zegoena. IX. mendean, lurralde hauetako bizilagunek bere estatalitatearen hazia ezagutu zuten: Iruñeko Erresumaren egitura poliltiko-instituzionala, gero Nafarroako Erresuma izango zena.
Espainiar armada, Albako Dukearen agintepean, su eta gar sartu zen eta Luis Correak idatzitako konkistaren gaineko historian Villalva Koronelaren hitzetan jarria da armada inbaditzaileak erabili zuen basakeria: “herriak erre ziren, ehunka nafarrek alde egin zuen, emakumeak bortxatu zituzten, ondasunak konfiskatu zituzten, erbesteratzeak izan ziren, exekuzioak …”. Gazteluak suntsitu ziren, nafarrentzat bakarrik izan zitezkeen karguetan espainolak sartu ziren. Herriek okupazio-armadaren gastuak ordaintzen zituzten “gerra gastuak” bailiran. Okupazio militarrak 100 urte iraun zuen, eta gaur arte luzatu da.
Hala ere, mende luze hartan gaztelarren kontrako konspirazioak ere izan ziren, nafarrak ziren, hemengo jendea, nahiz eta erregeordeek “euren lurraren aurkako erreboltariak” deitzen zieten. Konkista eta ondorengo garaia gogorra izan zen, kezka handikoa, eta ez baketsua. Honek kontraesanean jartzen du “berdinen arteko hitzarmena” izan zela dioen bertsioa, “bat egite zoriontsua” asmo txarreko interpretazio historikoa da, azken batean, egungo Nafarroaren egoera legezkotzat eman nahi baitu. Hori da, hain zuzen, gaurko hainbat instituzio ofizialen jarrera, zeinek data hori ospatu nahi duten, gaurko ustezko oparotasunaren zein geroko zoriontasunaren iturburu gisa.
Okupazioari erresistentzia etengabekoa izan zen; egitandi gogoangarriak izan zirelarik, Amaiur defendatu zutenena kasu. Honez gain, geroztik eta egun arte herri honen estatusaren hondaketa-prozesuak aitzina segitu du, bere subiranotasuna barne, probintzia bihurtzeraino eta egun, Autonomia Erkidego, ia-ia Nafarroa izena desagerraraziz.
Gaur, Nafarroa Espainiara libreki bildu zela dioen faltsukeriaren aitzinean, 2012an Espainia Nafarroa Garaia konkistatzen hasi zela 500 urte beteko direla gogora ekarri nahi dugu, data hura giltzarri izan zen gure estatalitatea indarrez hondarazteko. Gure mendeetako ibilaldia erakutsi nahi dugu eta kendu ziguten hura berreskuratzeko eskubidea dugula garbi adierazi; burujabetza galdu izana gure herriarentzat galbidea izan da.
Historiak independente izan ginela erakusten digu, eta izateari utzi geniola, ez gure arbasoen nahiaz, baizik eta espainiar eta frantses nahikeria dela eta. Gerrak, kolonizazioak eta bortzak gure identitatearen garapena zapuztu dute. Eta, hain zuzen ere, gure interes nagusia ez baita iraganean, orainean eta geroan baino, memoria historikoa berreskuratu nahi dugu askatasunerantz pausoa emateko eta gure eskubideak defendatzeko.
1512 hartatik ia bostehun urte joan dira, baina Nafarroa bizirik da eta, gaurkotasun osoz, honako eskaera luzatzen dugu: egungo nazioarteko testuinguruan, duela denbora gehiegi kendu ziguten nafar naziotasuna berreskuratu eta etorkizun askea izan.
Horregatik guztiagatik, deia bikoitza luzatu nahi dugu:
Batetik, dei egiten diegu jendeari, udalei eta gainontzeko talde zein erakundeei 1512-2012 Nafarroa Bizirik ekimenaren ikurra ikusgai izatera.
Bestetik, dei egiten diogu pertsona, talde, elkarte, udal zein instituzio orori Agiri honi zein ekainaren 16ko Euskal Herriko Ibilaldi Nazionalari atxikitzera. Eta, bereziki, 2012ko uztailaren 25ean, Albako Dukearen Armada nafar hiriburuan sartu ziren 500. urteurrena, nafar bandera haga erdian edota dolu-xingolarekin jartzera.
1512-2012 Nafarroa Bizirik
Iruñea, 2012ko urtarrila.
{BreezingForms : adierazpena, 1,0}
1512-2012 Conquista de Navarra
Este año se cumple el 500 aniversario de la conquista del reino de Navarra por las tropas castellano-aragonesas. Eran tiempos de expansión territorial para España. En aquel julio de 1512, sus tropas invadieron el corazón de Navarra, como siglos atrás hicieron con sus territorios más occidentales. Esos acontecimientos aceleraron un proceso que supondría el fin de la soberanía de todo un Pueblo.
Navarra era un país independiente; un país pequeño, pero estratégicamente anclado a ambos lados del Pirineo; un país que existía mucho antes de la aparición de la propia Castilla y sus ansias de expansión. Ya en el siglo IX las gentes de estas tierras conocieron el germen de su estatalidad bajo la estructura político-institucional del Reino de Pamplona, más tarde Reino de Navarra.
El ejército español, mandado por el Duque de Alba, entró a sangre y fuego, y en la Historia de la conquista relatada por Luís Correa se pone en boca del coronel Villalva la barbarie usada por el ejército invasor: “hubo pueblos incendiados, huida de cientos de navarros, doncellas forzadas, confiscación de bienes, destierros, ejecuciones…” Se destruyeron los castillos, se nombraron a españoles para cargos que correspondían sólo a los navarros. Los soldados se excedían en la codicia y los pueblos pagaban los gastos del ejército de ocupación como “gastos de guerra”. La ocupación militar duró cien años, y de hecho ha persistido hasta la actualidad.
No obstante, durante ese largo siglo, hubo conspiraciones en contra de los castellanos, eran navarros, gentes de aquí a quienes los virreyes llamaban “rebeldes contra su propia tierra”. La conquista y el tiempo que le siguió fue duro, inquieto, y no pacífico. Esto contradice la versión del “pacto entre iguales”, una “feliz unión“, una malintencionada interpretación histórica, al fin y al cabo, que es la que pretende justificar y legitimar la situación actual de Navarra. Es la actitud de esas instancias oficiales que pretenden celebrar esa fecha como origen de supuestas prosperidades presentes y felicidades futuras.
La resistencia a la ocupación fue continuada; con gestas inolvidables, como la de los defensores de Amaiur. Pese a ello, desde entonces y hasta hoy ha seguido el proceso de degradación del estatus de este Pueblo, incluida su soberanía, hasta pasar a provincia y en estos días a Comunidad Autónoma, desapareciendo casi hasta el mismo nombre de Navarra.
Hoy, frente a las falsedades que hablan de una libre incorporación de Navarra al proyecto de España, queremos recordar que 2012 es el 500 aniversario del inicio de la Conquista de la actual Alta Navarra por España, y por tanto una fecha clave en la destrucción, por la fuerza, de nuestra estatalidad. Queremos señalar que nuestro recorrido a lo largo de los siglos nos demuestra que no sólo tenemos derecho a recuperar lo que de manera ilegítima nos arrebataron, sino que la pérdida de la soberanía ha sido nefasta para nuestro país.
La historia nos enseña que fuimos independientes, y que dejamos de serlo, no por la voluntad de nuestros antepasados, sino por las conquistas españolas y las ambiciones francesas. La guerra, la colonización y la violencia han frustrado el libre desarrollo de nuestra identidad. Y precisamente porque nuestro interés principal no está en el pasado, sino en el presente y el futuro, afrontamos la recuperación de la memoria histórica como un paso hacia nuestra libertad y en defensa de nuestros derechos.
Han transcurrido casi 500 años desde 1512, pero Navarra sigue viva y, lejos de perder vigencia, reclamamos, hoy y aquí, dentro del contexto internacional actual, un futuro en libertad con la nacionalidad navarra de la que fuimos desposeídas/os hace ya demasiado tiempo.
Por todo ello, reclamamos a la población, a las corporaciones municipales y demás entidades sociales y de todo tipo, la colocación de la insignia de la Iniciativa Popular 1512-2012 Nafarroa Bizirik en un lugar visible.
Además, solicitamos la adhesión personal y colectiva, de agrupaciones, sociedades, ayuntamientos y demás instituciones al presente Manifiesto y a la Marcha Nacional Navarra del 16 de Junio. Y específicamente, que hagan ondear con crespón negro o icen a media asta la bandera navarra el día 25 de julio de 2012, fecha del 500º aniversario de la entrada de las tropas bajo el mando del Duque de Alba en la capital navarra.
1512-2012 Nafarroa Bizirik
Iruñea-Pamplona, enero de 2012.
{BreezingForms : manifiesto, 1,0}
Eragileak / Instituciones
- Zestoako Udala / Ayuntamiento de Zestoa
- Uharte Arakilgo Udala / Ayuntamiento de Huarte Arakil
- Ayuntamiento de Urdiain / Urdiaingo Udala
- Ayuntamiento de Bergara / Bergarako udala
- Azkoitiko Udala (Udalbatza)
- Ziordiko Bildu
- Elkar Hezi Ikastetxea – Oñati
- Txantxiku Ikastola (Oñati)
- EAJ-PNV de Navarra
- Gure Txoko Sydney
- Urolakoen Napar Zuzterrak
- Hernani Errotzen Memoria Historikoa
- Txoria Txori Egitasmoak S.L.
- Nabarrherri Ekimena
- Nabarrako Burujabetasun
- Nafartarrak Usurbil
- Vianako Erentzun Fundazioa
- Kukubiltxo Antzerki Taldea S.C.L.
- Gorka Iriarte (Zinegotzia Arbizu)
- Esne Beltza
- Baztango Batzar Orokorra
- Orioko Udala
Norbanakoak / Personas individuales
Tasio Agerre
Angel Rekalde
Luis María Martínez Garate
Joseba Asiron
Mikel Sorauren
Josu Sorauren
José Miguel Mtz. Urmeneta
Beñi Agirre
Mirari Bereziartua Arotzena
Jon Oria Oses
Javier Etayo “Tasio” (Marrazkilari-dibujante)
Gabirel Ezkurdia Arteaga. (Politologoa)
Elias Badiola
Joseba Otano Villanueva
Aitor Karasatorre Muguruza
Teodoro Perkaz Mendia
Loli Ruz Capellan
Iñigo Otxoa Etxeberria
Luzuriaga Sanchez
Alberto Silva Gago
Mikel Arizaleta Barbería
Jabi Luzuriaga
Iñaki Egizabal
Ione Gil Larrañaga
Igor Tauschke Arakama
Ibon Garmendia Larrañaga
Amaia Aranaga Bereziartua
Xabi Lasa
Iker Gomez Valencia
Joanes Iriberri Hita
Karel Sterckx
Ekain Aseginolaza Yurrebaso
Aitor Zabaleta Osinalde
Iñaki Azkune Etxeberria
Gorka Ojanguren Torres
Juankar Olaeta
Urko Iturbe Otaegi
Iñigo Pereda Suberbiola
Zelai Nikolas Ezkurdia
Juan Luis Aranburu
Iñaki Puebla
Enrike Lahidalga Beraza
Aitor Atseginolatza Iztueta
Enara Gorriño
Manex Larrauri Duo
Maier Lazkano Odriozola
Iosu Biguri Goikoetxea
Ander Txintxurreta Ibabe
Aitor Zaldua Gereñu
Antton Soroa Karrera
Amaia Zabaleta Osinalde
Nikolas Xamardo González
Miren Etxenike Urretabizkaia
Jon Altuna Iza
Javier Errasti Uriarte
Junkal Hernandez Andoain
Eduardo Arrayet Balerdi
Iñigo Uharte Pérez de Azpeitia
Olatz Sistiaga Lasa
Iratxe Ibarra Foruria
Karlos Iriarte Elizalde
Xabier Plazaola
Johana Olabarria Ugarte
Fco. Javier Areta
Kepa Urionabarrenetxea
Amagoia Guezuraga Bilabo
Unai Kerejeta Lizarazu
Markel Garralda Zubimendi
Joanes Jaka Alberdi
Serafin Ibarra Luzar
Marije Abaunza Martinez
Ander Lasa Aranburu
Serafin Basauri Arteaga
Pablo Irizar Askasibar
Pablo Ortueta Arisqueta
Itziar Uriguen Agirreazaldegi
Ixiar Tomasena Mendizabal
Juantxo Carrascosa
Miguel Angel Arrizabalaga Roman
Sergei Gartzia Busto
Xabier Aztiria Balerdi
Imanol Otaegui Irurueta
Camino Saiz
Jorge Abad Vicente
Maite Illa
Imanol Ucha Muniain
Karlos Erbiti Garralda
Idoia Elgarresta
Eneko Arrate Sololuze
Gustavo Atxirika
Lurdes Beloki Goenaga
Eduardo Urrestarazu Fernandez
Oscar Rubio
Peli Goia Escudero
Joseba Azpeitia Eizagirre
Iosu Perez Hernandez
Jesus Valencia
Ibon Zapiain Leoz
Patri Jaurena Agerrebere
Erkuden Larrañaga Muguruza
Xabier Lasa Arteaga
Izaskun Rekalde
Koldo Gorostiaga
Jose Antonio Donlo Becerril
Joxe Erramun Bustillo Kastrexana
Mikel Aristegi
Mikel Santakiteria
Gaizka Arakama Blanco
Beñat Ayerbe
Gaizka Oiarzabal Mugika
Markel Larruskain
Amaia Oleaga
Joseba Andoni
Iguntze Aseginolaza Yurrebaso
Imanol Segurola
Iker Gorosterrazu Elizagoien
Xabi Pereda
Amaia Nabarro Ariztia
Itziar Galarza Ezkurdia
Iñigo Igarza Zaldua
Hodei Garcia Iturrioz
Endika Esteibar Insausti
Itaso Biain Esnaola
Ainhoa Odriozola Aldalur
Haritz Petralanda
Miren Korkuera Iturbe
Iñaki Lujambio Ernabide
Leire Ruiz Legorburu
Miren Arbonies Etxaniz
Aitor Martinez Ibarrola
Aitziber Etxaiz
Antzine Biain
Xabier Etxaniz Maiztegi
Itziar Zubeldia Etxarte
Oihan Zubia Izagirre
Jabier Emaldia Olea
Amaia Rodriguez Oñatibia
Iñaki Campo
Cesar Urroz Guzman
Amaia Iturriotz Etxaniz
Javier Leoz
Igor Ibarguren urbieta
Egoitz Ostoaga Fdz Arangiz
Jon Urkijo Elortegi
Marc Fernández
Iñigo Perez Arrillaga
Eñaut Lasarte Agirre
Iñaki Alzuguren
Iker Urmeneta Zabala
Eder Mendia Salaz
Luis Gutierrez Larrea
Begoña Alberdi Jardon
Marisa Iribar Olazabal
Martin Aseginolaza Zabaleta
Iban Iparragirre Beristain
Alberto Atxa Markina
Joxean Almandoz
Mikel Egaña Agirregabiria
Eneko Rodriguez
Joseba Altuna Casla
Jesus Mari Garralda Areizaga
Aitor Gabirondo De La Hera
Ernesto Leiza Urrestarazu
Oxkar Santamaria Pikabea
Ioritz Iglesias Urkia
Iker Juantorena
Aitor Otegi Epelde
Hodei Iruretagoiena Albizu
Mikel Alzelai Zulaika
Luis Abanda
Maite Oteiza
Fernando Sánchez Aranaz
Jose Angel Agirrebengoa Imaz
Oskar Ezkerro Preciado
Jon Garmendia Olarra
Juan Antonio Lekuona Salaberria
Mikel Maiz Amubieta
Igor Zabala Azpitarte
Cesar Garcia Andueza
Eduardo Larraza
Joseba Santamaría – Periodista
Haritz Berasategi Bastarriika
Modesto Larrañaga Murgoitiobeña
Aritz Royo Esnal
Fermín Urdangarain Aramendia
Luis Gereka Barandiaran
Aitor Vadillo Lopetegui
Fernando Areta
Xabier Aranburu Rojo
Enrique Poittevin Gilmet
Marcelino Amozarrain Kortabarria
Arrate Azkarraga Larreategi
Antton Arrieta Insausti
Antton Aranburu Orbegozo
Joxpi Irastortza Madariaga
Joseba Beltza Bengoetxea
Anuntxi Andueza Ugarte
Xabier Uribesalgo Armentia
Aritz Urien Egia
Inma Urzelai Ezkibel
Ainhoa Bernabe Aranberri
Itziar Rodríguez Oyarbide
Ruben Andonegi Belaustegi
Onintze Kamino Landa
Aritz Arrizabalaga Urreisti
Xuban Zubiria Elexpe
Antton Aranburu Illarramendi
Sergio Ceberio Yarza
Gaizka Garmendia Iturria
Ander Maiora
Itziar Beristain Lizardi
Eñaut Pagola Bereziartua
Felix Izeta
Jon Esturo
Joakin Gorriz Lumbier
Jokin Iartza
Marian Ostiza Mendia
Tente Soria Valderrama
Eztizen Agirresarobe Pineda
Luisinazio Loyarte Iribarren
Amaia Barrena
Jon Kepa Zubillaga Garcia-Etxabe
Arrate Insausti Oyarbide
Joaquin Gorriz Lumbier
Abel Irizar Mantzizidor
Joseba Bidaurrazaga Larrabeiti
Aintzane Zabala Urizar
Koldo Urrestarazu Garmendia
Joquin Gorriz Lumbier
Aitor Goenaga Telleria
Andrés Palacios Iraolagoitia
Oskar Soto Fernández
Carlos Gomez
Alvaro Jauregui
Txomin Garcia Ventura
Jon Aristi
Beñat Oliveira Bravo
Iñigo Uria Odriozola
Hasier De Los Rios Soraluze
Iker Arza Aldasoro
Oihana Olaberria
Olatz Egigurenaizpuru
Pello Gorrotxategi oiarzabal
Juan Luis Plazaola Sadaba
Idoia Noble Goikoetxea
Luis Karlos Preciado
Peio Egaña Sarobe
Asier Urrutia Uzkudun
Aitor Zabaleta Alduntzin
Iñigo Gallartzagoitia Zorrotzua
Jabi Agirre Beitia
Patxi Grijalba Ascunce
Joxe Ramon Agirreurreta Zeziaga
Bittor Iñarra
Patxi Alvarez Aizpurua
Jon Lizarralde Iriondo
Anex Fernandez de Retana
Karmelo Arrizabalaga
Xabin Zubiete Beitia
Libe Zubiete Beitia
Feliciano Arrastia
Izaskun Aldaz Zufiaurre
Eduardo Laparra
Idoia Reyes
Jon Leon
Mikel Jaurrieta Irisarri
Juan Javier Iturralde Maisterra
Kepa Anabitarte
Josetxo Lizarraga
Txaro Arteaga
Iñaki Larramendi
Uxoa Larramendi
Oier Aliaga Garcia
Antxon Oleaga Zalbidea
Pedro Tolosa Mendia
Nuntxi Perez Sagrado
Sara Elortza Agirre
Mikel Alkorta Salegi
Javier Ollo Martínez
Nora Heras Garin
Luis Mañeru
Juan Luis Elortza Etxeberria
Maite Narbaiza
Fernando Txueka Isasti
Alicia Sanz García
Pello Sagaseta Portillo
Garikoitz Azkuna Linaza
Begoña Linaza Sestafe
Juan Cruz Azkuna Landeta
Xabier Errementeria Ortiz
Koldo Amezketa Diaz
Alvaro Agirre Amezaga
Maritere Alkorta Barrena
Iurre Marrahi Lertxundi
Julen Kalleja
Jexux Agirresarobe Arzallus
Aitziber Elortza Mendizabal
Mª Luisa Zelaia Mendia
Jon Arruti Uria
Pablo Martinez Barrado
Aitor Imanol Arizmendi Menendez
Lurdes Arantzamendi Aspiazu
María Margarita Nieva Tellería
Ainhoa Garmendia Saizar
Gorka Torres
Begoña D. De Ultzurrun Iturralde
Jon Anjel Aurre Azurmendi
Mikel Alkorta
Iñaki Urresti Arbulu
Iñigo Rodriguez Agirre
Lur Gil Rey
Aitor Bereziartua Larrañaga
Iker Mariñelarena Galarza
José Miguel Yetano Laguna
Izaskun Ormaetxea Jauregi
Imanol Lizartza Etxebeste
Iñaki Gil Basterra
Mila Iñigo Barrena
Iban Izurza Agorria
Alberto Presa Lumbreras
Patxi Valle Olloki
Ester Igea Lopez
Josu Rubio Mèndiluze
Iñigo Irigoien Argote
Maria Davila
Santi Agirre Galartza
Luis Gartziandia Pellejero
Gotzon Osinaga Uriarte
Idoia Armenteros Salegi
Amaia Gerrikagoitia Uriarte
Elisa Zugadi
Esther Rodriguez Avila
Patxi Dominguez
Josu Camara
Mari Feli Etxeandia
Delfin Jaular Fernandez
Lander Xabier Berrade Imizkoz
Lurdes Zumarraga
M Cristina Artine Iturmendi
Candido Erro Martinicorena
Maite Sanchez
Aizea Beraza Bengoetxea
Iñaki Martiarena Legarra
Angel Sainz De Murieta Landa
Gotzone Sainz De Murieta Landa
Mikel Imaz Bengoetxea
Aitor Irastortza Arrizurieta
Edorta Barandiaran Garcia
Kandido Azpiazu Beristain
Juana Mª Guezalaga Iturzaeta
Unai Gaston Caminos
Juan Jose Iturrioz Garmendia
Karmel Zuazo Ibarra
Iñigo Zuazo Ibarra
Juan Ignacio Rocha
Juan Ramón Colino
Uxue Urbiola Isturiz
Asun Uriz
Maite Zugarramurdi Aizpuru
Joseba Zarate Soloeta
Xabat Goti Maiz
Jose Maria Rekarte
Maialen Azkue Jaka
Iñaki Itoiz Aristu
Gema Arrugaeta
Angel Armendariz Bergara
Jacinto Navarro Armendariz
Asier Etaio
Anai Atxa
Kepa Bezares
Amaia Etxeberria Zapirain
Joseba Garmendia
Txema Txurruka
Luis Fernandez Atxa
Jose Martin Altuna Elizondo
Joseba Baigorri
Javier Pérez Insagurbe
Ignacio Azpirotz Aldatz
Mayte Philippe
Aitziber Larramendi
Juan José Corbalán Espinal
Xabier Beltza Ayerbe
Borja Garcia Mateache
Isidro Elgezabal Larrazabal
Peio Mª Senosiain Elizaga
http://www.marigoogle.com/?q=node/2438
http://kaixo.blogspot.com/2011/11/manifiesto-de-nabarralde.html
http://www.puntubi.com/
Jone Aldasoro
Karmelo Beristain Aranzabal
Roberto Eguaras Usoz
Igor Mugerza
Jaime Urrutxi
Jose Miguel Garcia Ugalde
Aritz Moreno Armentia
Xabier Jauregi
Jose Javier Tirapu Armendariz
Ricardo Mendicute Arzamendi
Amaia Olkotz Goikoetxea
Marian Mendiberri Orkin
Juan José Corbalán Espinal
Xabier Beltza Ayerbe
Borja Garcia Mateache
Isidro Elgezabal Larrazabal
Agurtzane Arrona
Imanol Olazabal Oiarzabal
Eñaut Aranbarri Esnaola
Peio Mª Senosiain Elizaga
Santiago Jaunarena
Begoña Diez de Ultzurrun
Iñaki Goñi Zubiri
Alberto Ortigosa Juaniz
Marcos Pérez Abendaño
Txus Aldaz Remiro
Iñaxio Iriarte Martinez de Ritue
Lucas Larraza
Alberto Biniegra Ilarregi
Xabier Telletxea
Juan Pedro Recio Cuesta
Maria Esparza Luri
Unai Altolagirre Ormazabal
Rafa Berasategi Lezarbide
Aitor Bereziartua Larrañaga
Yolanda Berango García
Zelestino Angulo Gonzalez
Alejo Martikorena
Antton Curutcharry
Lorea Landa Bereziartua
Patxi Arrieta Etxebeste
Jose Miguel Irurzun Ezkurdia
Imanol Urzelai Imaz
Lontxo Zubiria Camino
Izadi Massé Pérez
Lur Gil Rey
Nora Heras Garin
Agustin Iridoi
Maria Aranberri Uria
Axier Agirre Untzilla
Jesus Elortza Olabe
Joxean Otaegi Lasa
Josen Fdez. Urionabarrenetxea
Frantzisko Xabier Genbe Urra
Iosune Razkin
Begoña Diez de Ulzurrun Iturralde
Eder Lekuona Ruiz de Luzuriaga
Rafa Stxez Muxika
Manuel Errezola Saizar
Luis M. Telleria Lezeta
Estibalitz Gastesi Ezkurida
Juan Ramón Colino Remiro
Javier Gartzia Lezaun
Xabier Jauregi Aranburu